KopjeOnder

Andra former av boenden

Förutom de bostäder som finns för de äldre som behöver vård och omsorg finns ett par andra boendeformer där äldre har möjlighet att umgås eller få tillgång till hjälp när de själva känner att de behöver det.

Seniorboenden och trygghetsboende

Dessa två former av boenden för äldre är väldigt lika varandra, det som skiljer är åldersgränsen för att antas till ett sådant boende och vissa specifika krav som ställs på verksamheten. För att flytta till ett seniorboende krävs i regel att du är över 55 år. För att flytta till ett trygghetsboende krävs i regel att du är över 70 år. Dock kan skillnader mellan olika utövare förekomma. I ett seniorboende finns inga krav på att det ska finnas gemensamma utrymmen. Det finns heller inga krav på att social samvaro och sociala aktiviteter måste förekomma. Dessa krav finns dock i ett trygghetsboende. I ett trygghetsboende finns en så kallad bovärd som kan hjälpa till med diverse småsaker och som även har koll på fastigheten. I båda dessa två former av boende krävs inget kommunalt beslut utan det är upp till verksamhetsansvarige att besluta om de har plats att ta emot dig. Förutom dessa skillnader är funktionen på dessa två boendeformer precis likadana. De finns för de äldre som vill leva som i vilken bostad som helst, men som dock kräver att lägenheten är lite äldreanpassad, eller bara inte vill bo själv längre då man känner sig otrygg eller ängslig ensam. I dessa boenden är de äldre generellt friska personer som vill tillbringa sin vardag med andra äldre människor. Ett seniorboende kräver inget biståndsbeslut utan det fungerar i princip som en hyresrätt. Finns en lägenhet ledig och du får den så betalar du hyra för den precis som du hade gjort i en vanlig hyresrätt. Seniorboenden har många namn och kallas för bland annat tillfälliga bostäder, trivselhus, livsstilsboende eller 55+-boende.

Parboende och korttidsboende

Parboende och korttidsboende

När en person flyttar till en form av särskilt boende har partnern till denna rätt att följa med. Detta även om partnern inte har något behov av vård och omsorg vilket går att läsa om i socialtjänstlagen. Denna person är då medboende till sin partner som behöver vård och omsorg. För att ha rätt att följa med sin partner till det särskilda boendet ska man ha bott tillsammans under en längre period och man ska självklart fortsätta vilja bo tillsammans, det är något handläggaren kommer fråga om man vill och det är inte alla som vill det utan tycker att ett separat boende passar dem bättre. Har man beviljats parboende måste kommunen erbjuda detta och om kommunen inte kan det måste kommunen ordna en plats åt en i en annan kommun. Den medboende får sedan klara sig själv på boendet och ansvara för allt från tvätt till matlagning. I ett korttidsboende kan en person få vård under en kortare period vilket kan tillämpas ifall man behöver rehabilitering under en period innan man kan flytta hem igen. Korttidsboende är som ett äldreboende med personal dygnet runt. I ett korttidsboende finns också äldre som väntar på att få en permanent plats på ett äldreboende, en väntan som förhoppningsvis inte blir alltför lång.