KopjeOnder

Förbättringarna fortsätter

Efter att flertalet steg i rätt riktning hade tagits inom äldreomsorgen så fanns det ändå mycket kvar att göra för att öka de äldres trivsel och välmående. Allting var inte helt som det borde ha varit, vilket märktes på flera punkter. Men skillnaden nu mot förut var att de fel som fanns ville de ansvariga arbeta bort. Man brydde sig helt enkelt om äldreomsorg på ett helt annat sätt, på ett mycket humanare sätt vilket gjorde att reformer och förbättringar drevs på och genomfördes relativt fort.

De äldres frihet ökar

Förutom de framväxande olika boendeformerna för de äldre växte även andra tjänster fram. En av dessa var färdtjänsten som blev allt vanligare i slutet av 1960-talet. Färdtjänsten var en tjänst som skulle göra det enklare för de äldre att kunna bo kvar hemma och kunna ha kontakter med andra. De som använde färdtjänst ökade snabbt och på bara två år, mellan 1973 och 1975, tredubblades de som hade rätt till färdtjänst och blev strax över 160 000 till antalet. 20 år senare var den siffran 370 000 och fyller idag en mycket viktig roll för de äldre som utnyttjar tjänsten. Det gör att individen kan fortsätta leva som vanligt trots de problem som gör att man inte kan ta sig ut utan hjälp. Den här perioden där färdtjänsten utvecklades och blev populär kallas ofta för äldreomsorgens guldålder. Men det var inte allt som fungerade smärtfritt.

Samordning och reformer

När de olika formerna av äldreomsorg byggdes och förbättrades skapades även problem. Kommunerna hade egen personal och landstinget hade sin personal, men båda hade de liknande uppgifter hemma hos de äldre som hemtjänstpersonal. Problemet var att de två organisationerna inte kommunicerade med varandra vilket skapade en del förvirrande situationer. Det höjdes också röster i samhället för att förändra och bygga om långvårdssjukhusen, de slitna sjukhemmen och de omoderna ålderdomshemmen som hade små rum och små toaletter som inte var anpassade för moderna hjälpmedel som rullatorer och liknande. De styrande såg också samma problem och lanserade Ädel, en socialpolitisk reform. Det var en stor förändring som skedde i och med Ädel då kommunerna fick det samlade ansvaret för omsorg och den långvariga somatiska vården. Reformen innebar stora organisationsförändringar ute i landet för landstingen och kommunerna. Personal och ansvar förflyttades från landsting till kommuner vilket ledde till att landstingens personalstyrka minskade avsevärt och kommunernas personalstyrka ökade avsevärt. Det gick fort att överföra all personal till kommunerna och två år efter reformen hade strax över 145 000 personer över 65 år hemtjänst eller hemsjukvård. Av dessa fick 140 000 sin hjälp från kommunerna och resten av privata aktörer. Förändringar skedde i hur man kunde genomföra vård vilket ledde till att allt fler kunde få möjlighet att bo kvar hemma. Detta var en viktig reform, inte bara för de äldre. De anställda inom hemtjänsten hade ofta en usel arbetsmiljö och alldeles för låga löner för det viktiga jobb de utförde varje dag. I och med Ädel började arbetsvillkoren för de anställda även att förändras till det bättre.